Prenumerera Senaste artiklar
Sverigedebatt Nyhetslage
sverigedebatt.se

Spellagens nya licensgräns skulle gälla från nyår – men förslaget har inte nått riksdagen

Viktor Emil Dahl Holm • 2026-10-23 • Granskad av Daniel Ekstrom

I promemorian Spellagens tillämpningsområde (Ds 2025:23), publicerad av regeringen den 24 september 2025, föreslås att spellagens så kallade riktningskriterium ersätts av ett deltagarkriterium: avgörande blir om personer som befinner sig i Sverige kan delta i ett onlinespel. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Per den 23 oktober 2026 har regeringen inte lämnat någon proposition till riksdagen om spellagens tillämpningsområde. Regeringen är sedan den 17 september 2026 en övergångsregering, som främst fattar beslut i löpande eller brådskande ärenden. Den 15 oktober 2026 röstade riksdagen nej till talmannens förslag att utse Magdalena Andersson (S) till statsminister.

Från riktning till deltagande

Spellagen säger i dag i 1 kap. 2 §: ”Onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden ska inte anses tillhandahållna i Sverige.”

Regeringen skrev när utredningen tillsattes den 20 februari 2025 att det kan vara mycket komplext att bedöma om ett spel riktas till Sverige. Det finns dessutom inget generellt förbud mot att olicensierade spelbolag har svenska kunder.

De faktorer som särskilt nämns i förarbetena för att avgöra om ett spel riktas till Sverige, svenska språket och svensk valuta, har enligt promemorian blivit allt ovanligare. Promemorian beskriver att spelbolag som inte riktar sig till Sverige i dag erbjuder olicensierat men inte olagligt spel, och att spellagens skarpa verktyg mot olicensierat spel därför inte kan användas mot dem. Enligt Spelinspektionens uppskattningar, som återges i promemorian, sker ungefär två tredjedelar av svenskarnas spelande på den olicensierade marknaden på webbplatser som inte riktar sig till Sverige i spellagens mening.

Med deltagarkriteriet ska onlinespel anses tillhandahållna i Sverige om personer som befinner sig här i landet kan delta i spelen. För att inte omfattas av spellagen ska spelbolagen vidta ändamålsenliga och effektiva åtgärder för att förhindra deltagande från Sverige. Enligt promemorian bör onlinespel som bara kan spelas av personer som tillfälligt vistas i Sverige inte undantas från lagen.

Utredare var Marcus Isgren, ordförande och chef för Allmänna reklamationsnämnden, med kammarrättsassessorn Maja Lindqvist som sekreterare. Promemorian överlämnades till Niklas Wykman den 17 september 2025.

Promemorian föreslår också tre andra ändringar:

  • främjandeförbudet utvidgas till betalningslösningar och liknande tjänster till spelbolag, oavsett om tjänsten är specifikt utvecklad för spelbranschen.
  • en presumtionsregel införs så att den som förmedlar betalningar till olovligt spel ska utgå från att en person som är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige deltar från Sverige.
  • straffansvaret för olovlig spelverksamhet och främjande av olovligt spel justeras.

Så har frågan låtit i kammaren

Den 21 mars 2025 svarade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) på en interpellation från Azadeh Rojhan (S) om ip-blockering av olicensierade spelbolag. I interpellationsdebatten sade han: ”De enskilt viktigaste åtgärderna för en säkrare och sundare spelmarknad är att effektivisera arbetet mot olagligt spel och att hindra olicensierat spel i större utsträckning än vad som är möjligt i dag.”

Wykman kallade Rojhans förslag om att blockera webbsidor ”väldigt långtgående” och sade att han hoppades på ”en bred uppslutning kring att se över riktningskriteriet”. Han sade också: ”Här är frågan ifall man kan gå efter betalningarna i systemet.” I debatten räknade han upp att anslagen till Spelinspektionen ökade med 10,8 miljoner kronor 2024 och beräknades öka med 15,6 miljoner 2025 och 18,6 miljoner 2026. Rojhan svarade att hon inte fått svar om ip-blockering, som hon kallade ”en enkel åtgärd som kan vidtas här och nu – en lågt hängande frukt”.

När utredningen tillsattes sade Wykman: ”Vi ska stoppa oseriösa spelbolag som utnyttjar sårbara konsumenter. Det gör vi genom att ändra i spellagen så att den blir mer ändamålsenlig.”

I riksdagens debatt om förbudet mot spel på kredit den 4 februari 2026 räknade Carl Nordblom (M) upp regeringens spelreformer och sade att regeringen ”nu senast även utrett riktningskriteriet”. Nordblom nämnde bland annat att Spelinspektionen fått möjlighet att göra testköp under dold identitet och att betaltjänster ska lämna uppgifter om transaktioner till olicensierat spel. Betalflödena är en del av den bredare digitaliseringen av den svenska ekonomin.

Tio veckor kvar till det föreslagna datumet

Promemorian motiverade datumet 1 januari 2027 med att branschen behöver tid att anpassa sig och med att förslaget måste anmälas till EU-kommissionen enligt anmälningsdirektivet, vilket innebär en så kallad frysningsperiod på minst tre månader. Enligt promemorian kan anpassningen för spelbolagen innebära att ansöka om svensk licens eller att vidta åtgärder för att hindra personer i Sverige från att delta i spelen.

Per den 23 oktober 2026 finns ingen proposition om spellagens tillämpningsområde i riksdagens dokumentförteckning. Statsministern begärde sitt entledigande den 17 september 2026. Statsråden upprätthåller sina befattningar till dess en ny regering har tillträtt.

Vid omröstningen den 15 oktober 2026 röstade 99 ledamöter för att godkänna Magdalena Andersson (S) som statsminister och 248 emot; 2 var frånvarande.

UppgiftLäge
Dagens regelonlinespel som inte riktas till Sverige anses inte tillhandahållna här (1 kap. 2 § spellagen)
Förslagdeltagarkriterium: avgörande om personer i Sverige kan delta
PromemoriaDs 2025:23, överlämnad 17 september 2025, publicerad 24 september 2025
Föreslaget ikraftträdande1 januari 2027
Anmälan till EU-kommissionenkrävs, frysningsperiod minst tre månader
Propositioningen lämnad per 23 oktober 2026
Regeringenövergångsregering sedan 17 september 2026
Statsministeromröstning 15 oktober 202699 ja, 248 nej, 2 frånvarande
Faktaruta: riktningskriteriet och spellagen, per 23 oktober 2026. Källor: Ds 2025:23, spellagen, regeringen.se, riksdagens protokoll 2024/25:88, 2025/26:68 och 2026/27:8.

EU-rätten och spelbolagen utomlands

Promemorian bedömer att ändringen inte går utöver vad som krävs för att öka kanaliseringen till licensierat spelande och att den är förenlig med EU-rätten, eftersom den behandlar alla onlinespelbolag lika oavsett om de är etablerade i eller utanför Sverige.

Promemorian påminner om att EU-kommissionen den 7 december 2017 lade ner alla då pågående fördragsbrottsärenden mot medlemsstater på spelområdet. Storbritannien gick 2014 från ett licenskrav som utgick från ”place of supply” till ”place of consumption”, enligt promemorians utblick. Promemorian jämför också med Danmark, Nederländerna och Tjeckien.

Promemorian noterar att en domstol på Malta den 11 juli 2023 begärde förhandsavgörande från EU-domstolen om den tyska spelregleringen var förenlig med artikel 56 FEUF (mål C-440/23), efter att spelare försökt få tyska och österrikiska domar om återbetalning verkställda på Malta, där bolagen haft sina licenser. Malta har euro som valuta sedan 2008.

Vinster hos spelbolag med svensk licens är skattefria enligt 8 kap. 3 § inkomstskattelagen. Enligt promemorian är vinster skattepliktiga om spelet riktar sig till den svenska marknaden och bolaget saknar svensk licens, och också om spelet varken riktar sig till Sverige eller till ett annat land inom EES.

EU-rättens gränser för nationella spelregler prövas också i målen om Maltas lag som skyddar landets spelbolag mot utländska domar. Svenska spelare som spelar hos bolag med licens i andra länder möter i dag konsumentguider om hur man väljer bland utländska onlinecasinon.

Källor

Viktor Emil Dahl Holm

Om skribenten

Viktor Emil Dahl Holm

Bevakningen uppdateras löpande med transparent källkontroll.